1 vecka

Operationen var för 1 vecka sedan och vågen visade ner 4,8 kg!!! Det känns skönt men samtidigt är det ju inte så konstigt om man går ner när man inte äter någonting. Mitt bantningsspöke kommer på oväntat besök då och då, tänk om jag inte kan gå ner i vikt trots operation??? Som sagt det har bara gått 1 vecka och jag måste ha stort tålamod.

Idag har nog varit den jobbigaste dagen sedan jag kom hem. Jätte svårt att äta (dricka), magen knyter sig så fort jag sväljer. Jag kände mig yr och illamående. På eftermiddagen kände jag mig lite bättre och tvingade mig på en liten promenad med Bruno, härligt!

Jennifer

Härliga höst

Nu har vi gjort iordning en härlig pumpa som lyser i mörkret. Killarna var på höstdisco igår.

För mig går det bättre och bättre för varje dag. I förrgår var Suss här och igår var grannen Fia här och hängde i soffan hela dagen. De sa på sjukhuset att man inte skulle vara själv hemma de första dagarna, i fall det skulle hända något.

Jag ska ju bara dricka de här första 2 veckorna. Jag varvar nyponsoppa, blåbärssoppa, jordgubbskräm, youghurt och tomatsoppa. Det känns väldigt konstigt när man dricker något. Magen bubblar och låter, magen knyter sig och vätskan åker upp och ner i halsen. Det gäller att inte ta för stora klunkar eller dricka för fort. Jag känner fortfarande ingen hunger eller sug, vilket är skönt. Jag lär känna min nya mage helt enkelt.

Att ha

världens bästa man! Dessa underbara blommor och det här fina halsbandet från Pilgrim fick jag av Robi efter min operation. Han fixar och donar med allt medans jag ligger på sofflocket. Puss på dig!

Att det ska vara så svårt

att få i sig denna lilla shot. Idag är det 2 dagar sedan operationen och jag mår klart mycket bättre. Jag åker hem idag, till mina killar yippee! Jag har duschat, tvingat i mig lite vatten o Proviva. Det är otroligt svårt att få i sig något, allt man sväljer så krampar magen. Man känner ingen hunger och ingen mättnad. Konstig känsla.

Nu lämnar jag mitt Chandler rum och min härliga massage säng och ger mig ut i den riktiga världen där de stora utmaningarna väntar!

Dagen efter

Igår fick jag skjuts av mamma till CFTK kl7 på morgonen. Jag fick ett eget rum "Chandler", alla rum är döpta efter Vänner karaktärerna. Jag bytte om till vit skjorta och sen fick jag nålar i händerna. Jag började gråta men jag vet inte riktigt varför. Jag fick lugnande och rullades in i operationssalen. Jag kommer inte ihåg mer utan somnar gott. Efter operationen fick jag ligga på uppvakningsavdelningen. Jag var inte riktigt vaken utan allt var som i en dimma. Robi kom o hälsade på. Han hade med sig blommor o present :D. På kvällen vid 19-tiden började jag kräkas. Det kom bara slem men såå jävla ont. Jag tänkte att nu spricker såret upp. Jag fortsatte att kräkas flera gånger i timmen till kl 4 på morgonen. Vilken jävla pärs!! Smärta o illamånde fortsätter nu på dagen. Nu ligger jag på mitt rum o tittar på Tv. Jag har nu börjat dricka blåbärssoppa o Proviva, men jag kan inte behålla något. Hur ska det här gå??

Kvällen innan

operationen. Är hos mamma, vi har ätit en underbar middag o nu äter jag choklad. Jag ska sova här ikväll då det inte går några tåg imorgon. Det var jobbigt att säga hej då till alla mina killar :(. Bruno blev ledsen och ville att jag skulle följa med hem, lilla älskling.

Jag är sjukt nervös inför morgondagen och vad som väntar framöver. Men beslutet är taget och det är rätt beslut. Nu väntar jag med spänning på resultatet!

Kortet togs ikväll utanför där mamma och Calle bor.

Älskar er killar o Robi!

Orsaker till operation

Många frågar varför jag ska göra den här operationen..här kommer mina anledningar.

-underlätta för benet
-underlätta när jag går på jobbet
-att köpa kläder handlar alltid om att dölja inte framhäva
-känna sig fin
-undvika följdsjukdommar relaterat till fetma
-slippa känna sig tung
-att kunna titta på fotografier av sig själv
-jobbigt att ha stor byst o stor mage
-slippa godissuget
-att inte behöva köpa stretchjeans på Kappahl
-sist men inte minst, slippa banta!

Idag har jag tagit lite före kort men de kan jag absolut inte lägga ut här. Ett hemskt kort måste jag lägga ut, för er info jag är inte gravid ;)

Det börjar bli verkligt

Idag var det inskrivning på CFTK. Jag fick träffa dietisten Jeannette först. Vi gick igenom hela kostprogrammet, hur man ska äta efter operationen. Vad det finns för biverkningar och vad man ska tänka på och vad man ska undvika. Det blev väntan mellan alla samtal och då satt jag i väntrummet och läste. Sen träffade jag kirurgen. Jag kunde ställa de frågor jag hade och det sista samtalet var med narkosläkaren. Alla har informerat om hur det kommer att gå till på själva operationsdagen och de efterföljande dygnen. Jag börjar bli sjukt nervös.. och jag är ju inte den nervösa typen.

Funderingarna är många, hur kommer op gå?, hur blir det efter?, kommer jag ha ont?, kommer jag kunna äta allt?, kommer jag gå ner och hur mycket?, kommer jag tappa håret?, kommer jag vara nöjd?, gör jag rätt?, är det värt allt? Många frågor snurrar. Mindre än 1 vecka kvar..

Nu får det vara nog!!!

Det här kortet togs i sommras på underbara Gotland. Det är väl inget fel på det där kortet kanske man tänker..näe kanske inte men det är typ det enda kortet jag finns med på. Jag raderar nästan alla kort där jag finns med, för att jag tycker att jag är så tjock. Jag gör så på alla semesterkort. Inte kul!

Orsaken till att den här bloggen finns är för att jag ska göra en magsäcksoperation en Gastric sleeve. Operationsdagen är den 24:e oktober på Centrum för titthålskirurgi i Stockholm. Beslutet att göra den här operationen har inte varit lätt men jag är såååå trött på att banta och ändå vara tjock. Nu får det helt enkelt vara nog! Jag har bantat sedan jag var 20 år, när jag var 22 år började jag för första gången på Viktväktarna och efter det har det bara rullat på GI, LCHF, Nutrilett, Naturdiet, viktklubb på Aftonbladet och mycket annat. Nu ska jag äntligen göra den här operationen och förhoppningsvis går det bra och  jag går ner i vikt ( och går aldrig upp i vikt igen).

Fortsättning följer.

Italien

Åh vilken underbar resa till Italien! Jag, Robi, Suss o Mange lämnade alla barn hemma och styrde kosan mot Cattolica. Vi landade på tors morgon i ett varmt och soligt Rimini. Hannah och lilla Stella mötte oss på flygplatsen. Följande dagar bestod av alldeles för mycket mat, god mat!!! Gott vin, limoncello, bad i havet, aperolsprits, långa middagar med mycket prat, marknad, San marino, gamla minnen, bebisgos och inte minst Simones himelska Gauzetto. Bella Italia!

Texten som försvann

Den 1:a oktober var det dax för Topploppet i Hagaparken. Även denna höstdag bjöd på strålande sol. Först ut var Matteo, så duktig. Sen var det Mio och Melvins tur, 800m. De var så duktiga, Melvin kom på 16:e plats och Mio 53:e av 120 barn. Bra jobbat! Näst på tur var Suss på 5km. Hon kämpade på och sprang på 30min bravo.  Nästa år ska jag och Robi springa!!!!

Med vänlig hälsning
Jennifer Bubini

Med vänlig hälsning

Jennifer Bubini

Ligger efter

Oj, oj bloggen ligger verkligen efter!!
Men här kommer en liten uppdatering.

Båda killarna har fyllt år, 8 resp 10 år. Det känns overkligt att ha så stora killar. Tänk att det är 10 år sedan jag blev mamma! Det känns som igår men ändå inte. Jag älskar mina killar, alla mina killar ;)! Vi fick inte ihop alla kalas så vi frågade om det var ok att gå på Grönan istället o svaret blev jaa! Vi fixade barnvakt o åkte in. Strålande sol och killarna åkte som tokar. Jag fick se Veronica Maggio. Så alla var glada och nöjda när vi åkte hem sent på kvällen.